Lärodikt den första juni

Var glad, min själ, åt vad du har;
nu har du hundra sommarda’r
och detta är den första.
När solens lopp sin ände tar
så har du nittionio kvar;
och någon blir den största.

Ge noga akt på var du står,
imorgon blir med ens igår;
det går så fort att vandra.
Betänk att vad du får
är hundra sommardar per år;
imorgon är den andra.
(av Cajenn)

Gråt ej vid min grav

Idag fick jag kort från kyrkogårdsförvaltningen om att mors aska var gravsatt i minneslunden. Tryckt i kortet fanns originalet (tror jag) av den dikt som mor modifierade för annonsen:

Gråt ej vid min grav,
Jag finns ej där
jag finns i solens spegelblänk på havet
Jag finns i vindens lek över sädesfälten
jag finns i höstens stilla regn
Jag finns i vintergatans stjärnehär
Och när du i tidig morgon
väcks av fågelkvitter
är det min röst du hör
Så gråt ej vid min grav
Vi skall ses igen.

Texten bygger på en engelsk dikt av Mary Elizabeth Frye som jag tycker mycket om: Do not stand at my grave and weep.

Begravningsannons

Idag var annonsen om mors begravningsceremoni i Helsingborgs Dagblad. Annonsen innehöll en text som mor lämnat efter sig just för sin egen annons.

Gråt inte vid min grav, jag finns inte där.
Jag finns i solens spegelblänk på Sundet.
Jag finns i vindens lek över blommande ängar.
Och när ni i tidig morgon väcks av fåglars kvitter är det min röst ni hör.
så gråt inte vid min grav, jag finns inte där.

Originaltexten tror jag är den här: Gråt ej vid min grav.