Sida 3 av 4

UGL – Utveckling av Grupp och Ledare

Jag gick en UGL-kurs 15-19 november med Peter Stenberg och Karin Ahlgren som handledare. Vi var åtta elever som hade en intensiv och mycket givande vecka.

Försvarshögskolan äger UGL-konceptet. UGL har sedan 1981 ingått i Försvarsmaktens ledarskapsutbildning för officerare eller blivande officerare. Kursen är idag en mycket populär kurs även inom näringsliv och offentlig förvaltning. Aktuell version är UGL 2008. UGL-kurser.se beskriver kursen så här:

UGL fördjupar dina kunskaper inom följande områden:
* Individens roll i gruppen
* Gruppens mognad och utveckling
* Metoder för att hjälpa gruppen att utvecklas
* Kommunikation kopplat till samspel och konflikthantering
* Ledarbeteende i relation till individens och gruppens behov

UGL hjälper dig att utveckla:
* Effektivare konflikthantering
* Ökad självkänsla genom ökad självinsikt
* Din effektivitet som ledare på sammanträden och möten
* Ökad förmåga till ett kompetensutvecklande ledarskap
* Effektivare hantering av stress
* Insikt om hur grupper utvecklas samt individens roll i detta
* Förmågan att kommunicera effektivare
* Din erfarenhet av olika gruppdynamiska metoder

UGL grundas på upplevelsebaserat lärande. Det innebär att praktiska erfarenheter står i fokus för ditt lärande under kursen. Under UGL-kurser ställs det därför tydliga krav på ditt aktiva deltagande och din vilja att utforska din nuvarande förmåga som ledare och medarbetare. Därmed är UGL-kurser också på flera sätt tuffare än andra ledarskapsutbildningar, men detta innebär också att de är mer utvecklande.

Det var en intensiv vecka med kvällspass. Upplevelsebaserat lärande är effektivt men också krävande. Vi började på måndagen som en nystartad grupp och under veckan upplevde vi aktivt de olika faserna fram till en effektiv och väl fungerande grupp. Det var lite sorgset när vi på fredagen upplöste gruppen och skiljdes åt. Under veckan gjordes tre olika feedback-övningar, ett mycket bra sätt att få ökad självinsikt. Som avslutning skrev man en handlingsplan och tog en kopia som kursledningen skickar mig om ett par månader som påminnelse.

Jag kan rekommendera både kursen och våra handledare, det var en kanonbra kursvecka.

Kursen hölls på Odengården i Röstånga, ett trevligt ställe med bra lokaler och mycket god mat. En intensiv kurs och årstiden (mörkt mornar och kvällar) gjorde att jag inte hann se mycket av naturen som finns i närheten. Odengården ligger vid Söderåsens Nationalpark.

Att leva i balans

Att leva i balans handlar om att välja, både att välja bort och välja till.

Du skall leva i balans och icke slösa tid på människor, saker eller uppgifter som bara tar energi utan att ge energi tillbaka.

Välj bort det som bara tar energi, lägg till sådant som ger dig energi och glädje.

Sinnesro

Jag tycker om bönen om sinnesro, en enkel påminnelse om det viktiga i att veta vad man kan förändra och vad man får acceptera.

Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.

Jantelagen och dess motsats

Jantelagen är formulerad av Aksel Sandemose i boken En flykting korsar sitt spår (1933). Boken skrevs under hans tid i Norge och handlar om hans uppväxt i danska Nykøbing som i boken kallas för Jante, därav namnet “Jantelagen”.

Jantelagen formulerar i ord den oskrivna lag, som säger att man inte får sticka upp och tro att man är bättre än andra på något sätt. Jantelagen kopplas ofta till kulturen på många platser i Skandinavien, särskilt tidigare då de flesta bodde på landsbygden och i mindre städer och kontakten med omvärlden var mindre, vilket gav mindre utrymme till förändringar.

Med tanke på att Jantelagen är skriven av en dansk författare i en bok om hans barndomsstad i Danmark så kan man fråga sig varför Jantelagen ses som “typiskt svenskt”.

Jantelagen

  1. Du skall inte tro att du är något.
  2. Du skall inte tro att du är lika god som vi.
  3. Du skall inte tro att du är klokare än vi.
  4. Du skall inte inbilla dig att du är bättre än vi.
  5. Du skall inte tro att du vet mer än vi.
  6. Du skall inte tro att du är förmer än vi.
  7. Du skall inte tro att du duger till något.
  8. Du skall inte skratta åt oss.
  9. Du skall inte tro att någon bryr sig om dig.
  10. Du skall inte tro att du kan lära oss något.

Anti-Jantelagen

  1. Du ska tro att du är enastående!
  2. Du är värd långt mer än du tror!
  3. Du kan lära dig allt!
  4. Du är bättre än många andra!
  5. Du vet mycket mer än många andra!
  6. Du har mycket att vara stolt över!
  7. Du duger till allt!
  8. Du skall le och skratta!
  9. Du har någon som bryr sig om dig!
  10. Du har kunskaper att lära ut!

Mentor, coach, coachande ledare

I en annonsbilaga från utbildning.se finns en bra beskrivning av mentorskap, individuell coaching och coachande ledarskap. Jag använder delar av deras text nedan.

Mentorskap handlar om att en mer erfaren person, ofta inom samma yrke, ger tips och råd.

Coachande ledarskap är att som chef stötta medarbetaren att ta fram sin kunskap, kreativitet och sina idéer för att på så sätt hitta egna lösningar på sina problem. Här är det chefen (företaget) som bestämmer vad coachingen ska avse.

Professionell coaching kan avse individ eller grupp. Det handlar om att en coach hjälper någon att utvecklas personligt eller yrkesmässigt och att nå vissa utvecklingsmål. Coachen ger inte råd eller egna lösningar utan lyssnar in personen som coachas. Det är den som blir coachad som bestämmer vad coachingen ska avse.

Jag arbetar som professionell coach och jag tycker att det är viktigt att skilja på coaching och coachande ledarskap.

Livslångt lärande

Jag har stor nyfikenhet och vetgirighet. Livslångt lärande är för mig något mycket lockande. Ett citat som känns rätt för mig är:

I en tid av drastisk förändring tillhör framtiden dem som lär sig. De fullärda finner att de är utrustade för att leva i en värld som inte längre finns. – Eric Hoffer

Coachning eller manipulation?

Chef har en artikel om ”Coachning eller manipulation?”. Artikeln inleds med följande:

Coachning är förföriskt. Öppna frågor och informell dialog ger en känsla av ett ärligt intresse. Men i själva verket är coachning ingenting annat än ren manipulation, hävdar danske filosofen Finn Janning.

Lite längre ner i texten står det:

När vi coachar medarbetare eller chefer inom en organisation blir syftet att de ska fungera optimalt i linje med verksamhetens mål.
Det handlar om coachning inom givna ramar, inte alls om att medarbetarna själva ska driva sin egen utveckling fullt ut.

Artikeln handlar – som jag ser det – inte om coaching utan om coachande ledarskap. Och då ligger manipulation nära till hands, det är chefen (företaget) som sätter ramarna. Vid professionel coaching är det klienten som bestämmer ramarna, det är en mycket väsentlig skillnad.

Skilj på arbete och fritid

För att kunna få en bra balans mellan arbete och fritid är det viktigt att man kan dra en tydlig linje mellan dem. Om man låter arbete och fritid flyta in i varandra ska det bero på ett medvetet val och inte för att man inte har försökt skilja dem åt.

Ha två mobiltelefoner.
Genom att ha en mobil för arbete och en annan för fritid så vet du vad samtalet gäller redan innan du svarar. Det innebär att du kan undvika jobbsamtal på fritid genom att stänga av arbetstelefonen eller låta bli att svara i den.

Ha skilda emailkonton.
Använd mailen på arbetet enbart för arbetsmail och skaffa ett speciellt konto för privatmail.

Bonus.
En bonus med att skilja på arbete och fritid när det gäller mobil och mail är att om du någon gång byter arbete så påverkar det inte dina privata kontakter. De fortsätter använda din privatmobil och din privata mail precis som tidigare.

Skilj på coaching och coachande ledarskap

Både coaching och coachande ledarskap blir mer och mer populärt. Trots likheten i benämning så finns en mycket viktig skillnad. Det är vems agenda som gäller. Vid coaching gäller alltid klientens agenda, klienten styr vilka ämnen och mål som ska diskuteras. Coachande ledarskap innebär att ledarens (företagets) agenda gäller.

En annan skillnad är sekretess och öppenhet. En coach arbetar under sekretess, klienten kan känna förtroende och vara öppen. Det är inte lika naturligt att vara öppen i samtal med sin chef.

På Chef finns en artikel om ”Därför ska du vara en coachande ledare”. Där skriver man så här:

Coachande ledarskap är att som chef ställa frågor och stötta medarbetaren att hitta egna lösningar i stället för att säga »gör så här«. Den coachande ledaren ger inte råd, men finns till hands som ett bollplank. Hon lyssnar efter medarbetarens inneboende kunskap och idéer.

Individuell coachning är att som professionell coach hjälpa en person att till exempel utvecklas i den egna yrkesrollen eller att nå vissa utvecklingsmål. Coachen ger inte heller råd, utan lyssnar in personen som coachas.

Jag saknar preciseringen av vems agenda som gäller. Coachande ledarskap är inte samma sak som coaching. Medarbetaren (klienten) blir styrd genom att vid coachande ledarskap är det chefens (företagets) agenda som gäller.

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2026

Tema av Anders NorenUpp ↑